Läste Jolinas blogg och tänkte..

Att när man gråter över något eller någon,
den värsta känslan man kan ha då är att veta den man gråter för, den personen skulle inte göra samma sak för en tillbaka. INte själva grejjen av att man kräver att nån ska gråte för en. Men att visa att man bryr sig det minsta skulle uppskattas..
Man vill sluta bry sig men det går inte. Det går inte.
Den här känslan känner jag mig igen i så väl asså.
Det senaste året/halvåret har jag varit mycket känslosammare än vad jag någonsin trodde jag kunde vara som person.
Olika anledningar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0